Möjlighet att följa en individ genom hela vårdförloppet, avidientifierad.

Stockholms Läns Landsting (SLL) har med hjälp av SAS Institute byggt en vårddatabas för uppföljning av all vård inom landstinget.

Den så kallade VAL-databasen omfattar ett tiotal olika databaser med vårdstatistik av olika slag. VAL-databasen är den enda vårddatabasen i världen där man i flera år har kunnat följa en individs alla vårdhändelser genom hela hälso- och sjukvårdssystemet.

VAL-databasen skapades för att samla uppföljningsdata över all vård som produceras inom SLL eller konsumeras av landstingets medborgare, även i andra län eller i vissa fall utomlands. Databasen används för att planera och följa upp behov, volymer, kvalitet och effektiviteten i vården, både av vårdproducenterna och av beställarsidan.

En utmaning när SLL redan under tidigt 90-tal började bygga VAL-databasen var att det inte är tillåtet att ha databaser där individer kan spåras. Andra landsting har inte förrän på senare år börjat bygga liknande databaser och de flesta av dessa har fortfarande problem att kunna följa en individ genom hela systemet.

VAL-databasen är unik i och med att man kan följa en individ genom hela vårdförloppet, avidientifierad. Det går inte att spåra vem det är.
Stockholm Läns Landsting

Göran Lord och Anne-Maj Berggren
Analytiker på utvecklingsavdelningen
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning på SLL

– Vi valde SAS Institutes lösning för VAL-databasen därför att det är en lösning som täcker hela processen "från ax till limpa"; från hämtning/tvättning/laddning till publicerade rapporter, såväl interaktiva som statiska rapporter, säger Anne-Maj Berggren, analytiker på utvecklingsavdelningen på Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, SLL.

Det första steget för SLL var en databas med statistik från slutenvården och sedan 1995 tar landstingen in öppenvårdsstatistik över alla invånare i Stockholms län. Successivt har det tillkommit information från fler källor och i dag består VAL-databasen av ett tiotal databaser.

– VAL-databasen är unik i och med att all information är på individnivå. Man kan följa en individ genom hela vårdförloppet, avidientifierad. Det går inte att spåra vem det är. Däremot finns information om till exempel ålder, kön och hemkommun knuten till varje individ, säger Anne-Maj Berggren.

Internationellt har Sverige en fördel i och med våra personnummer, när det gäller att koppla ihop information på individnivå. Som försystem till VAL-databasen ligger landstingets gemensamma vårdregister, GVR, som bygger på personnummer. Det är dit som alla vårdgivare rapporterar. GVR tappas sedan på information och krypteras som gör att det aldrig går att spåra individer.

VAL-databasen innehåller information om landstingets cirka två miljoner invånare, 16 miljoner öppenvårdskontakter (det vill säga vårdcentraler, akutmottagningar och sjukhusbesök där patienten inte är inlagd) och 310 000 slutenvårdstillfällen per år. Dessutom finns databaser för fakturering, läkemedel, utomlänsvård, primärvårdslistning, in- och utflyttade samt avlidna.

De inrapporterande vårdproducenterna består av fem akutsjukhus i offentlig regi, ett akutsjukhus i privat regi, två privata sjukhus, cirka 350 privata specialister som har avtal med landstinget, cirka 500 privata specialister som använder nationell taxa, samt cirka 800 vårdgivare i närsjukvården.

– Tack vare de prestationsersättningar som funnits sedan länge i specialistsjukvården och som infördes inom primärvården 2005, har kvaliteten ökat på den inrapporterade informationen. De olika vårdgivarna blev då mer angelägna att rapportera in alla besök så snabbt som möjligt, säger Anne-Maj Berggren.

På senare tid har VAL-databasen utökats till att även innehålla information om befolkningsprognoser, telefontillgänglighet och väntetider, befolknings- och patientenkäter, läkemedelsförskrivningar (ej på individnivå), labb och röntgen samt faktureringsunderlag. Nästa steg är att även ta in statistik om förfrågningar via Vårdguiden som ofta är det första steget i en vårdprocess.

VAL-databasen utvecklas hela tiden med nya variabler och nya inkommande informationskanaler. Nyligen har landstinget börjat använda ett datorbaserat urvalssystem för att med hjälp av 400 variabler gruppera befolkningen i 12 grupper utifrån utbildning, ekonomi, bostad etcetera.

– På så sätt går det till exempel att analysera vilka sociodemografiska och socioekonomiska grupper som har ökat inom olika vårdformer, berättar Göran Lord, analytiker på utvecklingsavdelningen på Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, SLL.

All vårdinformation i VAL-databasen ligger i SAS-databaser och all utveckling görs i SAS-miljö. Tidigare var det runt 100 användare som kom åt VAL-databasen. Några av dessa analyserade informationen själva och många spred den vidare med hjälp av färdiga rapporter. Nu kan alla gå in och göra egna uppföljningar och analyser via en portal.

Affärsproblem:

För SLL, som är Sveriges näst största offentliga organisation, är tillgången till bra information grundläggande. Analys- och rapportmiljön var tidigare väldigt komplex med ett antal olika SAS-baserade lösningar och flera olika licensmodeller. Utmaningen var att få till en gemensam uppföljningsplattform utifrån den decentraliserade organisationen.

Lösning:

SLL har med hjälp SAS Institute och konsultföretaget BearingPoint konsoliderat alla sina SAS-lösningar på en plattform, med gemensam systemförvaltning och en gemensam analysportal. Alla avdelningar kan nu dela på applikationer, information och kompetens.

Resultat:

Alla inom SLL som är anslutna eller kommer att ansluta sig till uppföljningsplattformen har tillgång till samma information från en gemensam analysportal. Därigenom frigörs tid, kvaliteten på analyser och rapporter ökar och SLL kommer att sänka sina kostnader med flera miljoner kronor.

Bransch:

Hälso- och sjukvård. En av Stockholms Läns Landstings huvuduppgifter är att se till att alla invånare i länet har en väl fungerande hälso- och sjukvård. SLL har ansvar såväl för att planera och beställa vård som för att äga och utföra vårdtjänster.

Back to Top