Ladda ner artikeln som PDF

Professor Lars Wallentins och hans kollegors arbete med kvalitetsregistret RIKS-HIA har räddat livet på hundratals hjärtsjuka patienter. Nu tar man hjälp av SAS Institute för att göra registret ännu effektivare.

- Tack vare SAS Institutes lösning kommer vi kunna höja kvalitén ytterligare i hjärtsjukvården och i förlängningen rädda ännu fler liv, konstaterar Lars Wallentin.

Han är en av Sveriges främsta experter inom hjärtsjukvård. För snart tio år sedan inledde Lars Wallentin arbetet med att ta fram ett nationellt register för den hjärtintensiva vården - RIKS-HIA (Register Information Kommunikation och Statistik - Hjärtintensiv Avdelningsvård).
-Vi ville ha svar på de centrala frågorna kring hjärtvården: Vilken vård efterfrågar patienterna? Hur fastställer vi diagnosen? Hur sker den akuta behandlingen? Hur ser den långsiktiga behandlingen ut och vilket resultat ger våra insatser, säger Lars Wallentin.

I dag ingår 200 000 patienter i RIKS-HIA som därmed är det klart största av de totalt 40 olika kvalitetsregisterna i landet. Av Sveriges 80 sjukhus för akut hjärtsjuka ingår 72 för närvarande i kvalitetsregistret. Dagligen matar sjukhusens personal in nya uppgifter i systemet. Uppgifterna bearbetas och analyseras sedan av Lars Wallentin och hans forskningskollegor. Resultaten av det statistiska analysarbetet bildar sedan grunden förändringsarbetet på landets hjärtkliniker.

Ett objektivt facit

-RIKS-HIA ger svart på vitt hur vården verkligen fungerar. En läkare befinner sig kanske i tjänst en åttondel av den tid som klinken är i arbete. Då är det svårt att få en total överblick av verksamheten. Men med registret får man ett objektivt facit och kan sätta in de åtgärder som behövs för att göra vården effektivare, förklarar Lars Wallentin.

Efter att analyserat uppgifterna i RIKS-HIA har man gjort flera konkreta förändringar i hjärt-sjukvården. I mätresultaten framgick exempelvis tydligt hur kritisk tiden var, från det att en hjärtinfarkt inträffade till det att behandlingen påbörjats, för patientens möjlighet att överleva.

Bättre resultat

-Genom att skära bort tidsödande led från det att patienten kom till sjukhuset till det att hon fick vård kunde man uppnå betydligt bättre resultat, säger Lars Wallentin och ger ytterligare ett konkret exempel:  -Vi såg också att så kallade ballongutvidgning gav mycket bra resultat. Därför rekommenderade vi den behandlingen till alla sjukhus vilket fick till följd att fler överlevde krisen, säger han.

Det går till och med att avläsa resultaten av förändringsarbetet i absoluta tal. En undersökning som baserades på RIKS-HIA och presenterades i början av året visade att dödligheten i hjärtinfarkt på sjukhus i åldersgruppen 65 till 75 år sjunkit med nästan en tredjedel under fyraårsperioden 1995-1998, från 11 procent till 7,1.