Ladda ner artikeln som pdf

Betalningsbalansen är ett viktigt mått på hur det går för Sverige. Genom att mäta alla varu-, tjänste- och kapitalflöden över gränserna upprättas en resultat- och balansräkning för riket. I Sverige är det Riksbanken som har uppdraget att samla in, övervaka och analysera detta. För att vara säkra på kvalitet och effektivitet i arbetet använder Riksbanken SAS software.

Riksbanken har två huvudsakliga uppdrag: dels att övervaka och säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet, det vill säga att banker och finansinstitut inte tar onödiga risker, dels att mäta och övervaka prisstabiliteten, huvudsakligen genom att upprätthålla inflationsmålet som för närvarande är 2 procent. Inom den penningpolitiska avdelningen - som ansvarar för prisstabiliteten - finns en statistikenhet vars uppgift är att samla in, analysera och rapportera betalningsbalans och finansmarknadsstatistik.

Höga krav på säkerhet och noggrannhet
Det är en stor mängd indata från banker och exportföretag som samlas in, tvättas och analyseras. Utfallet publiceras i ett flertal publikationer. Varje kvartal ger penningpolitiska avdelningen bland annat ut publikationen "Betalningsbalansen", cirka 20 sidor med kommentarer och tabeller. Även månadsvis och årsvis ger de ut ett flertal publikationer med analyser och undersökningsresultat. Dessa utgör sedan underlag för vidare analys och beslut hos banker och myndigheter. Dessutom levereras tabeller direkt till olika myndigheter, bland annat till SCB som publicerar vissa på sin webbplats. Sedan några år är även Europeiska centralbanken en av de ivrigaste mottagarna av rapporter och analyser.

Det säger sig självt att kraven på säkerhet och noggrannhet är mycket höga. Detsamma gäller därmed även de verktyg som statistikenheten använder.

"Vi började med SAS software för mer än 10 år sedan och sedan dess har det varit vårt huvudverktyg för att granska och analysera Sveriges betalningsbalans. Det har fungerat väldigt bra i alla år", säger Anders Lindström, chef för statistikenheten inom Riksbankens avdelning för penningpolitik.

"Det beror på flera saker", fortsätter han. "Våra ekonomer och statistiker känner igen sig i systemet. Det har moduler för alla steg, från datainsamling via tvätt och analys till utrapporter. Vi kan vrida och vända på data i alla dimensioner och samtidigt vara säkra på att det hänger ihop och inte blir några logiska fel. Allt måste vara rätt och det blir det med SAS."

Understödjer effektivisering
Systemet har inte bara inneburit en kvalitetsgaranti, det har möjliggjort betydande produktivitetsförbättringar för statistikenheten.
"Under de senaste åren har Riksbanken rationaliserat och sparat. Vi är färre på statistikenheten nu än tidigare. Nu finns det inte utrymme för långa utbildningar och inkörningsperioder för nyanställda ekonomer och statistiker. Vi måste ha ett verktyg som de snabbt kan lära sig så att de kommer in i och bidrar till det operativa arbetet. Tack vare att SAS är så flexibelt och logiskt uppbyggt har vi snabbat upp ett antal processer betydligt och denna effektivisering pågår ständigt."